Lån och skulder vid dödsfall

7.5.2020 (10 min läsning.)

Lån och skulder vid dödsfall

Att få ett stort arv är en dröm för många, men tänk om man bara ärver skulder? Vad händer egentligen med en persons lån och skulder efter hennes död? Hår går vi igenom arv, skulder, gemensamma bolån och annat i samband med dödsfall.

Ärva skulder – kan man det?

Kan man ärva en skuld? Svaret är nej. I Sverige har vi en lag som kallas ärvdabalken som beskriver vad som gäller efter ett dödsfall. Den slår bland annat fast att: Skulder kan inte ärvas. Det gäller både maka/make, barn och andra arvingar. Däremot påverkar den avlidnes skulder arvslotternas storlek på ett helt naturligt sätt, som vi ska gå igenom nu.

Vad händer med lånen när någon dör?

När en person avlider uppstår det som kallas ”dödsbo”. Dödsboet är en tillfällig juridisk person som bär den avlidnes samlade ekonomi i väntan på arvsskiftet, då tillgångarna delas upp enligt gällande lag och eventuellt testamente. Alla som ärver en avliden person är delägare i dödsboet.

Om den avlidne var skuldsatt gäller som sagt INTE att delägarna i dödsboet riskerar att överta den avlidnes skulder. Enligt ärvdabalken kapitel 21 kan man inte ärva en skuld. Oavsett hur den avlidnes ekonomi såg ut behöver du som arvinge inte ta över några betalningsskyldigheter. (Det finns dock ett par undantag som vi beskriver längre ner: bolån och utlandsboende).

Skulderna dras av från dödsboets tillgångar

Däremot påverkar den avlidnes skulder ändå ditt arv. Dödsboet är nämligen betalningsskyldigt för den avlidnes skulder efter personens död. Innan arvet betalas ut måste alla lån och krediter lösas, alltså betalas tillbaka. Dödsboets förvaltare, boupptecknaren, använder de tillgångar som finns i dödsboet till att reglera den avlidnes skulder.

Det leder till exempel till att man inte kan testamentera bort tillgångar för att rädda dem undan kraven från långivarna. Långivarna kommer först, sedan arvingarna.

Tillgångarna fördelas i arvsskiftet

Överskjutande tillgångar efter att lån och skulder är betalda, delas upp mellan arvingarna i arvsskiftet, innan dödsboet upplöses. Det vill säga, om det finns några tillgångar kvar.

Om det däremot visar sig att den avlidnes skulder överstiger hennes tillgångar, kommer dödsboets samtliga tillgångar tas i anspråk för att lösa lånen. Då blir det inget kvar för arvingarna att dela på. Överskjutande skulder avskrivs sedan, vilket betyder att de stryks. De finns inte längre. Det här kan också medföra att dödsboet försätts i konkurs.

Sammanfattning av arv och skulder:

  • Arvingar övertar inga skulder från den avlidne.
  • Men den avlidnes skulder dras av från dödsboets totala tillgångar innan arvet skiftas.
  • Därmed påverkar skulderna arvets storlek, eventuellt ända ner till noll.

Undantag från regeln

Normalt sett går alltså skulder och lån inte i arv, men i vissa situationer kan de ändå påverka en arvinges situation på ett ganska drastiskt sätt:

  • Undantag – utlandsboendeDet som vi har beskrivit ovan är reglerna enligt svensk lag. Om den avlidne inte bor i Sverige kan andra regler gälla. I vissa länder är det fullt möjligt att man får ärva någons skulder. Se gärna över vad som gäller där du eller dina nära bor, och tänk igenom situationen medan alla lever och har hälsan! Mer information hittar du här.
  • Undantag – bolånOm en avliden person har ett bolån, gäller samma regler som vi har beskrivit ovan, att skulden inte går i arv till efterlevande maka/make eller barn. Men när det gäller bolån finns en annan komplikation, som du kan läsa om i nästa avsnitt.

Bolån som inte är gemensamma

Om en avliden person har ett personligt bolån, som alltså inte är gemensamt för dem som bor ihop, gäller som vi har sagt ovan att skulden inte går i arv till efterlevande maka/make eller barn. Men när det gäller bolån finns det en annan komplikation som kan ställa till det för barn och andra sammanboende: Bolånet har ofta en säkerhet, nämligen bostaden.

När man tecknar ett bolån är det vanligt att man sätter bostaden i pant, som säkerhet för lånet. Och det innebär att bostaden kan behöva användas för att betala tillbaka lånet om låntagaren avlider – även om andra personer bor i huset eller lägenheten. Om dödsboets övriga tillgångar inte räcker för att betala av bolånet, måste dödsboet sälja bostaden för att täcka bolånet.

En efterlevande make/maka äger halva bostaden, och den halvan kan inte användas för att betala av den avlidnes skulder. Men även om du alltså inte ärver din partners bolån, kan du beröras av dennes bolån på ett mycket påtagligt sätt, genom att din bostad måste säljas.

Vad händer med ett gemensamt bolån vid dödsfall?

När två personer tar ett lån tillsammans, har de vad som kallas solidariskt betalningsansvar. Det innebär i korthet att båda fullt ut ansvarar för lånet, var och en för sig. Om en av dem avlider, övertar den andra personen automatiskt hela ansvaret för lånet, det vill säga både ränta och amorteringar.

Det kan hända att banken kräver att dödsboet ska betala av skulden när en låntagare avlider. I så fall blir den efterlevande personen skyldig dödsboet halva beloppet (s.k. regressrätt). Men det vanliga är att den efterlevande personen helt enkelt övertar lånet i dess helhet.

En del långivare erbjuder ett slags försäkring för den här situationen. Det kallas låneskydd, och man kan teckna det när man tar lånet. Där förbinder sig långivaren att skriva av en del av skulden om en av låntagarna avlider. Låneskyddet är ibland kostnadsfritt, men det kan också komma till en viss kostnad.

Vilka skulder betalas av om pengarna inte räcker?

Om dödsboets skulder överstiger tillgångarna, kan inte alla skulder betalas av. Då måste en prioritering göras. Det finns en lag som slår fast vilka typer av skulder som ska prioriteras i det fallet:

  • I första hand ska kostnader för begravning och bouppteckning regleras.
  • I andra hand skulder där det finns en säkerhet, till exempel bolån.
  • Först när detta är klart, betalas övriga fordringsägare av likvärdigt, så kallad ackordsfördelning. Se nästa avsnitt.

Ackordsfördelning – skulder med lika värde

Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till alla övriga skulder efter att de prioriterade skulderna har reglerats, betalas övriga skulder av proportionerligt, i förhållande till deras storlek.

Exempel: Om de tillgångarna i dödsboet bara räcker till hälften av de återstående skulderna, betalas varje skuld av till hälften. En fordran på 10 000 kr betalas av med 5 000 kr, och en fordran på 50 000 kr betalas av med 25 000 kr.

Skulder kan leda till bodelning

När en person ensam ärver sin äkta make eller maka, görs normalt sett ingen bodelning. Det är onödigt eftersom den efterlevande ärver hela boet. Men om den avlidne har mer skulder än tillgångar, kan en bodelning ändå behövas. Den avlidnes skulder betalas sedan av så långt det går med tillgångarna i den avlidnes del av boet. Den efterlevandes halva är inte tillgänglig för fordringsägarna, och överskjutande skulder avskrivs.

Gillar du den här artikeln? Dela den med dina vänner

Dela på Facebook

Har du några frågor eller egna erfarenheter? Dela dem i kommentarerna

Du kanske är intresserad