Som vi beskriver på annan plats bestäms kostnaden för ett lån inte enbart av låneräntan. Olika typer av avgifter kan tillkomma, och när du räknar på vad ett visst lån kommer att kosta för dig, måste du även inkludera alla avgifter. Tänk på att en ränta är bättre än en avgift på så sätt att den minskar i takt med att du betalar av på lånet. Räntan är dessutom avdragsgill i deklarationen, så slutkostnaden blir lite lägre än vad själva räntan anger.

Innan vi går in på de olika avgifterna kan det också vara värt att nämna att det finns både avgiftsfria lån, räntefria lån och helt kostnadsfria lån. De kan då ha olika begränsningar av annat slag, till exempel lägre maxbelopp och så vidare. Läs mer om olika typer av kostnadsfria lån här.

Ansökningsavgift

Varje ansökan om lån medför förstås en kostnad för långivaren. De måste genomföra ett visst arbete för att hantera och bedöma din ansökan. Men även om detta är sant och rimligt, är det en kostnad som de flesta långivare bakar in i lånets totalkostnad, till exempel i beräkningen av en lämplig låneränta. Att man tar ut en specifik avgift av den som ansöker om ett lån är i dagsläget mycket ovanligt.

Uppläggningsavgift

Nästa steg efter låneansökan är, om du beviljas och väljer att teckna lånet, att lånet skapas, eller läggs upp. Återigen medför det ett visst arbete och även vissa kostnader för långivaren. Denne kan då ta betalt för det antingen genom en direkt uppläggningsavgift för dig som låntagare, eller mer dolt och inbakat som en del i den totala lånekostnaden. Uppläggningsavgiften för ett lån varierar oftast mellan 300 och 600 kronor.

Fråga: Vad är uppläggningsavgift?

Svar: Det är en avgift som du betalar när lånet startar, ofta på din första faktura.

Aviavgift

Ett lån ska normalt återbetalas i omgångar, oftast genom avbetalningar varje månad. Även räntan på lånet brukar betalas in månadsvis. Hela den här hanteringen innebär av naturliga skäl en viss kostnad för långivaren, och de kan då ta betalt för detta genom att ta ut en avgift varje gång det är dags för inbetalning. Det kallas aviavgift, eller aviseringsavgift. Det som kallas administrationsavgift är också ungefär samma sak, bara med en något annorlunda motivering, till exempel att man tillhandahåller kundsupport och annan service.

Om du väljer att betala dina räkningar elektroniskt, minskar kostnaden för långivaren genom att de inte behöver producera och skicka ut pappersavier. Den minskade kostnaden kan leda till en sänkt aviavgift för den som väljer att skippa pappersfakturan. En del långivare väljer att baka in även aviavgiften i den totala lånekostnaden. Aviavgiften kan ligga mellan 10 och 50 kronor, ungefär.

Förlängningsavgift

För en del lån kostar det en slant om du vill förlänga löptiden, alltså det datum då lånet ska vara återbetalat. Det här gäller i första hand snabblån, där ju själva idén är att lånet ska betalas tillbaka snabbt och inte dra ut på tiden. Ändå är förlängningsavgifter rätt ovanliga på marknaden, även för snabblån.

Påminnelseavgift

En del avgifter ingår inte i grundplanen för lånet, utan är så att säga ”självförvållade”. Du orsakar dem själv genom att missa förfallodatum för överenskomna inbetalningar. Det är sånt som händer, men det får då vissa konsekvenser. Om långivaren måste påminna dig om att det är dags att betala, leder det förstås till en arbetsinsats för långivarens personal. Någonstans ska kostnaden för det arbetet tas, och de flesta långivare har inga problem med att ta ut den från den som orsakade merarbetet, det vill säga den försenade låntagaren. När detta skrivs ligger taket för påminnelseavgiften på 60 kr.

Förseningsavgift

Till de oplanerade, självförvållade avgifterna hör även förseningsavgiften. Den är vad det låter som: en extra avgift som tillkommer för att du har underlåtit att betala i tid. Förseningsavgiften brukar ligga mellan 100 och 200 kronor.

OBS: Enligt en dom i hovrätten från 2017 anses förseningsavgifter som ”oskäliga” när det gäller lån till konsumenter. De ska alltså inte användas längre, men kan ändå förekomma. Du kan läsa mer här.

Dröjsmålsränta

Om betalningarna inte kommer in i tid kan långivaren även påföra en extra ränta på det lånade beloppet. Den kallas dröjsmålsränta och kan antingen börja räknas från det förfallodatum då betalningen skulle ha gjorts, eller från ett senare datum som utannonseras i kommunikation med låntagaren. Dröjsmålsräntan justeras årligen i förhållande till det allmänna ränteläget. När detta skrivs är den dröjsmålsräntan 8 % på årsbasis.

Inkassoavgift

Om du inte betalar av på lånet enligt din överenskommelse med långivaren ens efter påminnelser och varningar, kan långivaren skicka sin fordran på dig till ett inkassoföretag. Det är ett företag som gör affärer på att ta över andras utestående fordringar och driva in dem. De lägger då på en så kallad inkassoavgift, som ofta är ganska kännbar och betydligt högre än de normala avgifterna för lånet. Högsta tillåtna belopp för inkassoavgiften är 180 kronor.

Om låntagaren inte betalar in sin skuld trots påstötningar från inkassoföretaget, går ärendet vidare till Kronofogden, med en ytterligare avgift på 300 kronor. Det leder även till att låntagaren får en betalningsanmärkning, hon blir prickad. Anmärkningen kommer att synas i kreditupplysningar och gör det svårare att få ett lån senare i livet.